Förväntar mig mirakel.

Igår var jag med om något fantastiskt!! Man kanske kan tolka som slumpen eller ödet. Det kan också vara något som händer för att jag börjat följa alla de steg som beskrivs i The Attractor Factor. (Provlyssna HÄR)

  

Det har nu gått 3 veckor sen jag började mitt exprement. Och tro det eller ej men det har faktiskt börjat hända många positiva saker omkring mig. För att Ni ska hänga med här måste vi gå tillbaka några år. 2006 blev jag pga separation och heltids arbete tvungen att behöva omplacera min hund, en Flatcoated retriever. Ett beslut som kändes väldigt tungt eftersom jag egentligen inte ville men som var det bästa för henne då tiden inte längre fanns.

 

Jag lade ut en annons på blocket och fick ganska få svar, det var några som var och träffade henne men som tackade nej. Tillslut fick jag ett samtal från en kennel i Småland som var villiga att köpa henne. De var tydliga med att de ville ha en tik som de kunde använda i avel och det var väl ok eftersom Speja inte var så gammal. Sagt och gjort de kom de en lördag och jag bjöd på fika och vi satt och pratade någon timme. Jätte trevliga människor! MEN av någon anledning så kändes det iaf inte helt 100 (magkänslan ni vet) att de skulle köpa henne. Intalade mig själv att det var för att jag innerst inne inte ville omplacera.

 

De hade med sig en gammal trevlig tik som såg rätt risig ut men de förklarade att det var pga ålder. De hade också flera valpar kvar från en tidigare kull som var runt 7 månader som jag reagerade på, men hur som så fick de ta med sig min hund......., läget var ju akut!

Vi hade kontakt ett tag efteråt och allt verkade bra hon fick en kull valpar som jag fick rapport om, frid och fröjd trodde jag!

 

Efter nästan ett år började jag få annonyma mejl och meddelanden i min gästbok på hemsidan, där någon uppmanade mig om att hämta hem min hund för att hon blev vanvårdad. Försökte luska i det där och hittade till slut ett tvklipp där det rapporteras om ett tillvaratagane av en massa Flattar på en kennel. Då förstod jag ju att mejlen var sanna. Kändes naturligtvis förjävligt men jag kunde ju tyvärr inget göra. Och jag kunde inte (hur mycket jag än letade) heller få fram någon info om vad som hänt min hund. Och jag har i alla dessa år ångrat mig och funderat på vad som hände.

 

Den här historien berättade jag för mina kollegor för 2-3 veckor sen och jag funderar fortfarande på vad som hänt min hund.

 

IGÅR hände något fantastiskt! 

Jag jobbar som innesäljare och hade en kund på telefonen som driver ett företag i småland. Det företaget arbetar åt Länsstyrelsen med att hämta vanvårdade djur.
Tanken på min hund svepte förbi och jag berättade för henne om vad som händt för 9 år sedan. Och då frågar hon om det är xxxx Kennel? - Ja, svarar jag! Då säger hon att det var hon som var där och hämtade alla hundar och att alla fick nya bra hem. Helt sjukt! 

 

Men förstår Ni känslan? Av ca 10 miljoner människor i sverige, så ringer jag till den personen som faktiskt VET vad som hände min hund..... Nu har min själ fått ro :)

 

Om man verkligen tror på, att det man önskar sig är möjligt att få! Då kommer man förr eller senare träffa på en person som faktiskt kan ge dig de verktygen eller svaren som du letar efter. 

I 9år har jag undrat, NU VET jag :)